De gröna trenderna som kommer ha störst inverkan år 2023

Vår forskning och våra förutsägelser pekar på att 2023 kommer att vara året då EU:s handlingsplan för en cirkulär ekonomi tar fasta, konsumentpåtryckningar för mer ekovänliga varumärken ökar, och nya teknologiska innovationer inom livsmedlesbranchen banar vägen för en grönare framtid.

I en värld med exponentiellt ökande nivåer av plast-, metal-, elektronik-, textil- och till och med matavfall har flera länder världen över börjat införa en cirkulär ekonomimodell.

EU leder vägen för cirkulära ekonomier genom sin handlingsplan. Den består av 54 serier mål, riktlinjer och lagförslag för att tackla skräp och föroreningar, som alla EU-medlemsstater delvis måste implementera före 2030, och helt före 2050, i ett försök att bli ett mer framtidsorienterat, renare och ekonomiskt konkurrenskraftigt Europa.

Sverige antog planen år 2020 och gick då med på planer på en långsiktig och hållbar samhällsövergång till en egen cirkulär ekonomi. Strategin fokuserar på hållbar produktion och produktdesign, konsumtion och materialanvändning, giftfria och cirkulära materialcykler, och en cirkulär ekonomi som en drivkraft för att uppmuntra till företagande och innovation.

Utökat producentansvar

Ett antal nyckelbestämmelser som ska introduceras som en del av flera planer för en cirkulär ekonomi är principen för utökat producentansvar. Detta innebär förordningar som i grund och botten försöker göra producenterna av förpackningar helt eller delvis ekonomiskt ansvariga för mängden plastavfall de introducerar på marknaden, i enlighet med ”förorenar betalar”-principen.

Direktivet Förpackningar och förpackningsavfall anger regler gällande hanteringen av denna typ av skräp i hela EU, med målet att harmonisera nationella åtgärder för sophantering och att öka miljökvalitén genom att förebygga och reducera skräpets inverkan. Detta har uppnåtts genom att skapa lösningar som är avgörande för att fixa respektive medlemslands leveranskedjor, primärt genom användningen av utökat producentansvar, obligatorisk märkning av plastprodukter, och ökade insamlingsgrader av engångsplastflaskor.

Direktivet Förpackningar och förpackningsavfall kräver av medlemsstaterna att de arrangerar egna utökat producentansvarssystem, inklusive för insamling och återanvändning, återhämtning och återvinning av förbrukade förpackningar från konsumenter, för att leva upp till målen som presenteras i Direktivet Förpackningar och förpackningsavfall.

Eftersom Direktivet Förpackningar och förpackningsavfall inte specificerar hur utökat producentansvar ska implementeras kommer programmen att skilja sig åt mellan olika medlemsstater, gällande hur kostnader och ansvar fördelas mellan producenter och lokala myndigheter*. De flesta medlemsstater har redan utökat producentansvarssystem, men Direktivet Förpackningar och förpackningsavfall gör det obligatoriskt att alla har ett utökat producentansvarssystem före 2024*.

Svenska regeringen har beslutat om lagar för utökat producentansvarssystem som trädde ikraft 1 januari 2023. Dessa lagar innebär att kommunerna har driftsansvaret för insamlingen av förpackningsavfall från hushåll och vissa företag, och för att informera hushåll om förebyggande åtgärder och sopsortering. Samtidigt ska vissa parametrar efterföljas, som till exempel att större förpackningar av papper och plast måste samlas in på lättåtkomliga offentliga uppsamlingsplatser.

Gällande förpackningsavfall från företag gäller från 1 januari 2024 att producenten med största marknadsandelen måste etablera uppsamlingsplatser för förpackningsavfall från företag. Det skräp som samlas in på dessa platser distribueras till ansvariga producentorganisationer enligt deras respektive marknadsandel. Andra producenter, dvs. de som inte är störst, måste kompensera den största producenten för rimliga kostnader kopplade till driften av samlingsanläggningarna.

Med förståelse för vikten av utökat producentansvarssystem tror vi starkt på att dessa nya lagar kommer att vara i framkanten för de flesta EU-staternas taktiker gällande att tackla förorening från avfall, så du kan förvänta dig att höra mycket mer om dem under det kommande året.

Obligatorisk märkning

Inom EU:s plastdirektiv som handlar om att skapa ett mer effektivt system för återvinning av plast kommer medlemsstaterna att implementera synliga, tydligt läsbara och permanenta märkningar som sätts på själva produkten. Dessa plastprodukter inkluderar sanitetsprodukter, våtservetter, tobaksprodukter och plastmuggar. Etiketterna ska informera konsumenter om vilka alternativ det finns för att slänga respektive produkt, så väl som plastinnehållet i produkten och den skada som nedskräpning med plast kan ha på miljön.

Pant-program

För att öka återvinningsgraden för engångsplastflaskor inkluderar plastdirektivet ett samlat mål om att 90% av engångsplastflaskor ska återvinnas före 2029 i alla medlemsstater. EU-kommissionen har inte specificerat hur detta ska gå till, men en populär och effektiv metod för att minska problemen med engångsplastflaskor och plastmuggar är så kallade utökat producentansvar. Dessa återvinningsprogram innebär att konsumenten betalar pant vid köpet som de sedan får tillbaka genom att lämna in plastprodukten på en uppsamlingsplats. Förhoppningen är att detta ger konsumenten ett incitament att återvinna sitt skräp på rätt sätt. Sverige har redan ett av de mest långvariga systemen för återvinning av plast- och aluminiumcontainrar, ett system som funnits i 35 år. Med imponerande återvinningsnivåer på 84% år 2017 för PET-flaskor, och 81% för aluminiumburkar, ligger landet långt före andra EU-länder som vi tror kommer att införa denna form av pantprogram under 2023 och de kommande åren.*

Kraven på hållbar shopping är något som har växt bland konsumenter under de senaste åren och som har blivit en alltmer populär faktor vid beslutsfattande om köp, även trots den pågående oron om levnadskostnader. Konsumentmedvetandet ökar, och Gen Z leder vägen. Enligt rapporter vill 82% av konsumenter köpa märken som bryr sig om hållbarhet och som jobbar efter en människor-först-praxis. Varumärkesnamnet är av mindre betydande vikt.

Initiativet Hållbara Produkter

Ett av nyckelförslagen i planen för en cirkulär europeisk ekonomi, och som tillämpas av Initiativ för hållbara produkter, är lagar gällande ekodesign för hållbara produkter. Dessa lagar ska göra hållbara produkter till normen inom Europa. Lagarna kommer att innebära nya och bredare designkrav för nästan alla fysiska produkter som säljs på EU-marknaden, för att de ska bli mer miljövänliga, cirkulära och energieffektiva genom hela livscykeln, från designfasen till den dagliga användningen, återanvändningen och slutskedet av produktens livstid.

Alla reglerade produkter kommer dessutom att ha ett digitalt produktpass för att ge produktspecifik information till konsumenter. Detta kommer att säkerställa att konsumenterna är medvetna om miljöpåverkan som deras köp har. Det kommer även att bli enklare att reparera eller återvinna produkter och att spåra hela leveranskedjan.

Dessa förslag gällande ekodesign signalerar att kommissionen vill få slut på modellen där produkter som är skadliga för planeten slängs, för att skapa mer hållbara produkter med en längre livscykel.

Återförsäljning & recommerce

Modeprodukter står för 10% av människans koldioxidutsläpp, med intensiv användning av vatten och föroreningar av floder och vattendrag. Vad ännu värre är, 85% av alla textiler slängs varje år, medan tvätt av kläder kan leda till mikroplaster i havet som skadar ett redan ömtåligt ekosystem.

Enligt en rapport från globala marknadsföringsföretaget McKinsey ökar hållbara klädalternativ markant, särskilt inom återvinning och uthyrning av kläder. Allt fler varumärken erbjuder återförsäljning genom deras egna tjänster eller genom en tredje part.

Se denna rapport från ThredUp för mer information om varför vi tror att återförsäljning är oundvikligt inom modebranschen om den ska hålla takten med de moderna tiderna.

Enlikt EU-kommissionen ökar mängden avfall från elektronik och elektronisk utrustning så pass att det är den snabbast ökande avfallsströmmen i världen. Denna typ av avfall kan leda till allvarliga miljöproblem om det inte slängs på rätt sätt, samtidigt som sällsynta och värdefulla material går till spillo i processen. EU har identifierat insamlingen, bearbetningen och återvinningen av avfall från elektronik och elektronisk utrustning som en avgörande del av deras planer på en cirkulär ekonomi, och Direktiv om avfall från elektronik och elektronisk utrustning har presenterats för att tackla problemen med denna växande avfallsström.

Litium-Ion-problemet

En nyckelfråga som Europa står inför i uppdraget att effektivt återvinna elektroniska produkter är bränder som uppstår till följd av batterier. Sådana bränder kostar sophanteringsstationer miljoner euro varje år, och tvingar anläggningarna att stänga ner vilket stör Europas planer på ett cirkulärt och koldioxidneutralt samhälle.

Den vanligaste batteritypen för portabla elektroniska enheter är litium-ion. Så länge de är intakta och omslutna av produkten är de i allmänhet helt säkra, men så snart elektroderna får direktkontakt med varandra eller sätts under extrem press kan de explodera till en extremt brännbar flamma på grund av de kemikalier som finns i batterierna. Litium är dessutom ett väldigt värdefullt material på dagens marknad på grund av världens behov av rena energikällor om det ska användas för övergången till elfordon.

Inom EU:s plan på en cirkulär ekonomi och Batteridirektivet som planen inkluderar kommer nya lagar att presenteras för att göra batterier hållbara genom hela deras livscykel, från produktion till insamling, återvinning och återanvändning. Målet är att se till att alla insamlade batterier återvinns för att kunna återhämta värdefulla material som koppar, koboltnickel och förstås litium.*

Vi tror starkt på att återvinningen av batterier kommer att fortsätta ligga i framkant för EU:s återvinningsprogram på grund av de allvarligt skadande effekterna som de har på miljön och den europeiska återvinningsinfrastrukturen. På grund av detta är det värt att få en god förståelse för hur och varför du bör återvinna dem. Om du är osäker på hur du ska gå till väga, ta en titt på vår guide om fördelarna med batteriåtervinning. Om du behöver en effektiv enhet specifikt framtagen för insamlingen av batterier, ta en närmare titt på våra batteriåtervinningsprodukter som är populära på skolor, kontor och i industrimiljöer.

Initiativet för cirkulär elektronik

Enligt EU-kommissionen vill två av tre européer ha kvar sina elektroniska produkter längre. För att bemöta denna utmaning, i kombination med den ökande mängden elektroniskt avfall, kommer kommissionen att implementera ett initiativ för cirkulär elektronik som främjar en längre livslängd för elektroniska produkter och bland annat inkluderar följande åtgärder:

• Bestämmelser för mobiltelefoner, surfplattor och laptops i enlighet med ekodesigndirektivet, så att dessa enheter designas med energieffektivitet, hållbarhet, reparationsbarhet och återvinning i åtanke.
• Fokus på elektronik och ICT som en prioritet vid implementering av ’rätten att reparera’, inklusive rätten att uppdatera gammal mjukvara.
• Bestämmelser som berör förbättrad hållbarhet för uppladdningsbara enheter.
• Förbättrad insamling och bearbetning av avfall från elektronik och elektronisk utrustning, inklusive ett EU-täckande program för återinsamling eller återförsäljning av gamla enheter.

Med detta initiativ för elektroniska produkters ökade livslängd och återvinningsbarheten för avfall från elektronik och elektronisk utrustning kan vi förhoppningsvis förvänta oss en minskning av nya resurser som används för att skapa elektroniska produkter, vilket således minimerar mängden avfall och föroreningar från elektroniska produkter.

Det globala matsvinnet är inte bara ett kontroversiellt ämne relaterat till svält, utan har även en enorm miljöpåverkan. Matsvinn är en stor källa till växthusgaser och andra resurser som går till spillo, inklusive vatten, mark, energi och arbetskraft. Därför är behovet av att minimera matsvinn en avgörande faktor för att minimera utsläpp, skapa livsmedelssäkerhet och uppmuntra till hälsosamma livsmedelssystem från 2023.

Förenta Nationerna anger att runt 14% av mat som produceras globalt går till spillo mellan skörd och försäljning, medan 17% slängs i hushåll, livsmedels- och handelstjänster.*

Teknologisk assistans i livsmedelsgången, tack

Vad gäller att skrida till handling mot matsvinn är teknologiska framsteg nyckeln till att bevara mat och bryta konsumenternas beteenden gällande hur de köper och förvarar livsmedelsprodukter. Smart utcheckning har blivit en pålitlig och välkommen aspekt av modern shopping, men fler framsteg kommer att ske för att minska matsvinnet.

Smarta etiketter är den senaste uppfinningen inom branschen och används av producenter, leverantörer, förpackningsbolag, logistikarbetare, reklamfirmor och såklart konsumenter för att öka spårbarheten, produktinformationen och livsmedelssäkerheten.

I dagsläget är flera olika sorters smarta etiketter under utveckling, och faktum är att de redan används. En del gör det möjligt att skanna QR-koder för att ge konsumenter relevant information vid köptillfället, som till exempel näringsvärden eller produktens resa från ’farm till tallrik’, vilket gör det möjligt för konsumenter att fatta medvetna beslut gällande miljöpåverkan av deras livsmedelsprodukter. En annan etikett kan spåra temperaturer genom tidskänslighet och visa den genom en integrerad visuell skala. Detta ger en mer korrekt kvalitetsmärkning jämfört med traditionella bäst före-datum, något som vissa återförsäljare helt försöker bli av med för flera olika färskvaruprodukter för att minimera plastförpackningsavfall.

Mindre kött, mer växter

Växtbasreade livsmedel är inte ett nytillskott inom livsmedelsindustrin och på folks tallrikar, men kravet på alternativa dieter har bara ökat. Den europeiska växtbaserade livsmedelsmarknaden förväntas nå 15,6 miljarder euro ($16,7 miljarder) före 2029.* Forskning från Foods and Agriculture Organization of the United Nations visar att utsläpp från boskap utgör uppskattade 14% av alla människoskapta växthusgaser, inklusive metan, men att de står för 60% av alla växthusgaser från livsmedelsproduktion, dubbelt så mycket som växtbaserade alternativ. Vetenskapsmän fortsätter att argumentera att populationer måste ändra sitt beteende gällande mat och farmindustrin för att undvika en miljömässig katastrof.

Vi tog nyligen upp ämnet matsvinn i våra sorteringslösningar för matavfall; Den här praktiska guiden ger dig all information du behöver för att förbättra dina ansträngningar för effektiv sortering av matavfall inom ditt företag genom att använda lämpliga matavfallskärl och implementera rätt instruktionsmetoder.

Överblick

I och med att miljöförändringar och mängden avfallsföroreningar (främst från plast) fortsätter att ligga i framkanten för världsdebatter kommer dessa nya trender gällande att skapa en cirkulär ekonomi och smartare metoder för att hantera avfall, vid sidan om assistans från nyckellagar och teknologiska innovationer, att spela en avgörande roll år 2023 och flera år framöver.

Källor

https://www.naturvardsverket.se/en/guidance/extended-producer-responsibility-epr/producer-responsibility-for-packaging/

https://www.anthesisgroup.com/deposit-return-system-lessons-from-sweden/

https://www.unesda.eu/deposit-refund-systems/#:~:text=In%20Croatia%2C%20Denmark%2C%20Estonia%2C,Sweden%3A%20PET%20bottles%2C%20aluminium%20cans

https://www.mckinsey.com/industries/retail/our-insights/state-of-fashion

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_22_7588

https://www.un.org/en/observances/end-food-waste-day