Vi känner alla till fördelarna med selektiv sortering av matavfall – möjliga kostreduceringar relaterade till matsvinn, mindre utsläpp av växthusgaser, samt reducering av metanproduktion – men det kan vara svårt att implementera ett bra system för hanteringen av matsvinn.
I och med att Sverige slänger 1,2 miljoner ton mat varje år, vilka steg kan vi ta för att förbättra selektivt sorterande av matavfall?*
Steg 1 – Kärl för mat och organiskt avfall
Dedikerade behållare eller kärl är avgörande för en bättre hantering av matsvinn. Men vad bör du tänka på när du väljer rätt typ av behållare för matavfall och andra organiska sopor?
Kapacitet
Storleken på behållaren är beroende av platsen där den ska stå, typen av företag eller organisation som ska använda den, samt mängden matrester som genereras. Att välja rätt kapacitet kan hjälpa dig att förbättra sorteringsmöjligheterna samtidigt som det minskar kostnaderna för insamling.
Men med olika kapaciteter på mellan 30 och 1280 liter, hur vet du vilken storlek du ska välja?
Interna faciliteter
Om syftet är att ha matkärl i en stor kantin eller ett restaurangområde med många besökare, då kan en Soptunna Combo™ vara rätt val. Med en arm som håller dörren och ett säckhållarsystem ger Nexus 140 dig en insamlingskapacitet på 140 liter och passar därför stora interna områden.
För små organisationer och kontor kan ett mindre sopsorteringskärl vara bra. Källsorteringskärlet Nexus® 30 för matavfall är en kontemporär och kompakt behållare i ljusa färger som uppmuntrar till effektiv sopsortering, och passar därför bra på arbetsplatser och kontor. Med en bred öppning kan man slänga mat utan att komma i kontakt med behållaren.
En behållare med fotpedal och lock kan vara ett bättre val i kommersiella kök. Med en kapacitet på 60 liter minimerar Behållaren Nexus® Shuttle för insamling matavfall på restauranger risken för korskontaminering. Eventuella lukter blir instängda och risken för flytt- och hanteringsproblem minskas.
Externa platser
För extern placering i områden med många besökare är en behållare på 1280 liter ett bättre val. Kärlskåpet Modus™ 1280 för insamling av matavfall har ett förseglingsvalv som minimerar lukter och skyddar mot insekter. Kärlet passar bra i picknickområden, lägenhetskomplex, köpcentra och utanför kontor.
Att skaffa ett sopkärl för matprodukter med en kapacitet som matchar användarens krav har flera fördelar:
- Genom att reducera risken för överfyllnad ökar insamlingens effektivitet.
- Kostnadsreducering i och med att tömningsfrekvensen minskar.
Tillgång och placering
Placeringen av och tillgången till matsorteringskärl blir ofta bortglömda men är viktiga element för att öka hur mycket sopor från mat som sorteras.
Placeringen av en behållare för matsvinn bör vara inom rimligt avstånd till området där mat konsumeras för att säkerställa att soporna slängs på rätt sätt.
Öppningar och lock
Lock med smidig stängning passar matavfallsbehållare bra då de stänger inne lukter och håller insekter borta.
Steg 2 – Utbildning
Eftersom sopsorteringssystem varierar från plats till plats gällande kapacitet och hantering är utbildning en viktig aspekt av att öka sorteringen av sopor. Genom att erbjuda uppdaterad information som förklarar processen och motiverar och uppmuntrar folk att sortera sitt skräp kan utbildning och medvetande vara skillnaden mellan förvirring och framgång.
Skapa affischer och infografik
Affischer och infografik är smidiga verktyg som betonar metoderna, fördelarna och myndighetskraven gällande sorteringen av skräp från mat. Genom att visualisera förväntningarna och kraven ger affischer och infografik tydliga och informativa riktlinjer som tar bort eventuell förvirring gällande sopsortering.
Prata om dina sopsorteringsinitiativ med användarna
Att prata om sopsortering, dina förväntningar och målsättningar med användarna skapar en tvåvägskommunikation som kan leda till större framgång och förslag på hur initiativen kan optimeras.
Det ser även till att användarna är medvetna och förstående om kraven på sopsortering.
Organisera utbildningar
Att organisera och driva igenom utbildningar för användarna om sopsortering minskar risken för korskontaminering och främjar effektiva sopsorteringsprogram.
Skapa en plattform som låter användarna förstå processen och betonar eventuella problem de kan uppleva för att eliminera förvirring som ofta uppstår kring sopsortering. Etablera dina kvalitetsstandarder för sopsorteringen.
Steg 3 – Grafik och skyltar
Grafik och skyltar gör en positiv skillnad gällande framgången av olika sopsorteringsprogram.
Med förmågan att betona funktionen som olika kärl och sopsorteringsbehållare har – inklusive matsvinnsbehållare – och stärka offentliga budskap eller företagsbudskap kan extra skyltar förenkla identifieringen av sopsorteringspunkter och uppmuntra till korrekt avlägsnande av skräp.
Med bilder eller grafik på matsvinnsbehållare förenklas processen och risken för korskontaminering minimeras.
Grafik och skyltar kan även anpassas för att inkludera företagslogotyper, budskap och information till besökare och personal.
Steg 4 – Mät och bevaka dina framsteg
Att mäta och bevaka sorteringsprogram för matsvinn ger dig en inblick i hur bra programmet går och vilka brister initiativet har. Regelbunden bevakning via platskontroller kan även uppmuntra användarna att bättre sortera sitt skräp.
Referenser
*https://www.land.se/mat-dryck/sa-mycket-mat-slanger-vi-matsvinn-i-siffror/